åh shit, kikade in på den här bloggen bara för att se om den ens fanns kvar och ja det gör den! 
mycket har hänt sen jag skrev här sist!
för att göra en lång historia kort:
jag är tillsammans med världens bästa pojkvän som jag även är förlovad med och som jag har en dotter på snart fyra månader med, vi bor i en topprenoverad trea, har en ny bil, två hundar och planerar att snart köpa hus. min pojkvän har ett jättefint jobb och vi trivs bra där vi bor. 
jag blir 21 år i november och min pojkvän 23. 
ätstörningarna/anorexian då? jo det går. jag gick upp femton kilo under graviditeten, vägde som mest 75 till 173 cm så var ju inte superstor ändå som höggravid kvinna. syntes intre bakifrån att jag var gravid. 
och jag gick ner tio av dem på bara en vecka utan att göra nånting alls. men de där sista fem är envist kvar. 
men jag är dock mindre över höfterna och har smalare lår än förut, men magen är fortfarande ganska mjuk och inte alls platt. men det gör mig inte så mycket. klart jag kan få lite ångest över det ibland men inget som tar över min vardag.
men jag har precis börjat gymma igen 4 ggr i veckan och äter bara godis en gång i veckan så att jag ska få loss de där sista mammakilona. det ska nog gå bra. 
i jeansstorlek har jag 28 numera, övriga kläder xs/s och 34/36. och jag vägde mig imorse. 65 kilo.... five to go!
men fler än så blir det inte. jag tänker inte vara pinnsmal och mamma. nä. det lämnar jag i mina tonår. 
jag vill se frisk ut men ändå vara smal, så en platt mage står högst på önskelistan nu.